For ju och hälsade på hos Hela igår och såg vad dom hade för sig.
Tog det lugnt och hade faktiskt skit trevligt.
Tänkte fara hem och lägga mig,slå på en rulle.
Men då ville dom att jag skulle hänga med ut på Lilla,så gjorde det.
Träffade mycket människor som man satt och surrade med.
Och senare på kvällen kom den stora chocken.
Jag kunde int tro mina ögon.Allt kändes så overkligt.
När Hela kom fram till mig och sa Millah kom med,Lillis sitter här borta.
Jag tittade dit och såg ingen Lillis. Så jag sa lägg av nu. Gå härifrån.
Hon fortsatte men kom nu hon sitter för fan där.
Tillslut blev jag less och sa nej sluta ljug för fan. Blev lite små irriterad.
Men efter ett tag tittade jag och satt och tittade riktigt länge.
Innan min hjärna han reagera. Va fan det är ju Lillis.
Sprang dit och kramade om henne. Kände int igen henne ett dugg.
Hon var int sig lik på något sett förutom det jätte söta smilet.
Det kan man aldrig glömma bort.
Har int träffat Lillis på vet int hur många år som helst.
Och det var så himla roligt.
Och så himla roligt att se en människa som verkligen kämpat.
Nä gårdagen kommer jag aldrig glömma bort. Vilken chock!

Efter lilla drog vi till Hela nå folk och jyrade på.
Vet int riktigt vad klockan var när jag begav mig hem.
Men kändes int så stor ide att vara kvar,när dom flesta hade däckat.
Så gick hem slog på en rulle som jag kunde somna till.
Urs vad jobbigt det är att sova ensam.
När man är van att varje natt sova med gubben.

Nu ska jag fortsätta kika runt på internet och kanske ta en runda Spigo.